Huvudområden, utbildningsprogram och programinriktningar inom ramen för högskolans befintliga examenstillstånd inrättas formellt av Fakultetsnämnden efter ansökan från institutionen. Nedan finns riktlinjer för hur ansökan till Fakultetsnämnden ska vara utformad. För information om deadlines mm, vänligen kontakta din handläggare vid AVM.

Om det tänkta huvudområdet inte ryms inom ramen för ett befintligt examenstillstånd för Södertörns Högskola ska ansökan göras till Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Ansökan utgår från rektor och bereds av Fakultetsnämnden men det är institutionen som ansvarar för att skriva ansökan. Planerar ni att ansöka om examenstillstånd så kontakta er utbildningshandläggare för att lägga upp en tidsplan för arbetet. Mer information samt vägledning och mallar för en ansökan finns på UKÄs hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

I högskoleförordningen (1993:100) bilaga 2 Examensordning redogörs för de krav som ställs för respektive examen för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Kraven specificerar bland annat omfattning på utbildningen, kursnivåer, omfattning på självständiga arbeten och mål. Ansvariga för utbildning som leder till en examen måste kunna säkerställa att de krav som ställs upp i examensordningen också uppfylls genom de kurser som ingår i utbildningen.

För att underlätta säkringen av examensmålen har avdelningen för verksamhetsutveckling och myndighetsstöd (AVM) tagit fram en målmatris för respektive examensnivå inom generella examina.

Målmatrisen är ett frivilligt verktyg främst avsett för ämnes- och programsamordnare och kan användas för att överblicka ett huvudområde eller ett program. Dokumentet innehåller även en sammanställning över de nationella examensmålen sida vid sida för respektive utbildningsnivå där progression mellan nivåerna görs tydlig. Detta tillsammans med matrisen kan även fungera som hjälp för den som ska formulera lärandemål med lämplig och tillräcklig fördjupning på respektive nivå.

Matrisen presenterar de nationella examensmålen i kolumner. Individuella kursmål som syftar till examensmålen kan sedan redovisas i matrisens rader. För grundnivå kan även målens successiva fördjupning tydliggöras.

Kurs- och utbildningsplaner är några av högskolans viktigaste dokument. Som föreskrifter utgör de det juridiska dokument som reglerar studenternas förväntade studieresultat, vilka behörighetskrav som gäller, vilka former för undervisning och examination som används på kursen mm. Planerna är således centrala för både lärare och studenter och kan även fungera som pedagogiskt hjälpmedel i utvecklingen av väl genomtänkta kurser och program.

Kursplaner ska alltid beredas innan de fastställs av respektive institutionsnämnd. Vilket organ som bereder kursplaner framgår av institutionens arbetsordning. Observera att studentrepresentanter alltid ska ges möjlighet att ingå i både beredning och beslut av kurs- och utbildningsplaner.

Utbildningsplaner bereds av institutionsnämnden och fastställs av Fakultetsnämndens grundutbildningsutskott.

Inför beslut i nämnd ska planerna vara beredda av ansvarigt beredande organ, inmatade i PIM samt markerade som klara för beslut senast tre (3) veckor innan nämndens sammanträde. Därefter handläggs planerna av institutionens utbildningshandläggare som även är föredragande i nämnden. Beredningsprocessen kan se olika ut på olika institutioner så kontrollera vad som gäller för din institution. För fristående kurser och program gäller mycket god framförhållning. Arbetet med att förändra dessa kursplaner bör vara påbörjat senast när nästa läsårs utbud bereds av institutionen i september.

Nedan finns högskolans lokala styrdokument avseende kurs- och utbildningsplaner samt länkar till användbara externa resurser.

För dig som ska skriva en kurs- eller utbildningsplan