Med god forskningssed avses den moraliska praxis som utvecklas då forskningens olika aktörer i dialog med det omgivande samhället kritiskt reflekterar kring forskningsverksamheten. De principer på vilken en sådan praxis vilar finns beskrivna i olika dokument, däribland den europeiska kodexen för forskningens integritet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som publiceras av All European Academies, ALLEA.

Med oredlighet i forskning avses en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering (FFP) som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning.

Fabricering innebär att man hittar på resultat och dokumenterar dem som om de vore riktiga.

Förfalskning innebär att forskningsmaterial, utrustning eller processer manipuleras, eller att uppgifter eller resultat ändras, utelämnas eller undanhålls utan att det är vetenskapligt motiverat.

Plagiering innebär att andra personers arbete eller idéer används utan att den ursprungliga källan anges på korrekt sätt.

För att handlingar av dessa slag ska kunna räknas som oredlighet ska de vara av allvarligt slag och begås uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

Avvikelse från god forskningssed är ett bredare begrepp än oredlighet i forskning som också innefattar andra förseelser. Exempel på sådana kan vara att inte inhämta informerat samtycke från forskningspersoner, inte ansöka om tillstånd från etikprövningsmyndighet när så är erforderligt, bryta mot sekretess- och arkiveringsbestämmelser, otillbörligen försvåra eller försena arbetet för andra forskare, manipulation av författarskap, eller att ägna sig åt så kallad självplagiering.

Lagar och förordningar som reglerar god forskningssed och avvikelser från sådan förutsätter att den aktivitet som kommer i fråga är ett exempel på forskning och inte, exempelvis, vård, undervisning, konst, journalistik eller en marknadsundersökning. En exakt avgränsande definition av forskning är svår att ge, men i forskningsetiska sammanhang avses kunskapsproducerande aktiviteter som bedrivs med hjälp av vetenskapliga metoder på grundval av vetenskapliga teorier, företrädesvis på universitet, högskolor, vetenskapliga institut eller i andra liknande miljöer. Med vetenskapliga teorier och metoder avses sådana som är accepterade av forskarsamhället, en bred definition som bör tolkas som teorier och metoder som används av någon etablerad forskargrupp i världen. Som regel finns det även en huvudman vid sidan av forskaren som är ansvarig för att god forskningssed efterlevs. I vårt fall är forskningshuvudmannen Södertörns högskola.

I forskningsetiska sammanhang innebär forskning sådan aktivitet som syftar till att generera resultat som skall publiceras i vetenskapliga forum: artiklar i vetenskapliga tidskrifter, monografier och antologibidrag. Exakt vad som räknas som en vetenskaplig publikation är svårt att ange men kategorin är alltså bredare än artiklar och bokbidrag som genomgår så kallad peer review. Som regel är uppsatser som författas av studenter på grund- eller avancerad nivå (magister eller master) inte forskning om inte studenten eller handledaren (eller bägge) har för avsikt att publicera resultaten på ett annat sätt än i form av själva uppsatsen. Doktoranders kunskapsgenererande aktiviteter på väg mot avhandlingen räknas alltid som forskning. Presentation av forskning och dess resultat utanför forskarsamhället och undervisningen (tredje uppgiften) räknas som regel som populärvetenskap (vilket alltså inte är forskning). Avgränsningen mellan vetenskaps- och kulturjournalistik och forskning kan vara svår att göra, särskilt när det gäller samhällsvetenskap och humaniora, men som regel bör forskaren ställa sig frågan om den publikation där forskningen presenteras förutsätts läsas av andra forskare inom det område där forskaren är verksam (förutom av den intresserade allmänheten). I så fall är det forskning.

Lagstiftningen syftar till att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet. Människor som deltar i ett forskningsprojekt ska skyddas från fysiska, psykiska och integritetsmässiga risker. Både forskares och forskningspersoners rättssäkerhet ska värnas. Den etiska prövningen väger eventuella risker i projektet mot förväntad samhällsnytta. Vilken forskning som ska genomgå etisk prövning regleras i Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. samt i Lagen (2019:1144) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om det gjorts ändring i lagen (2003:460). 

Lagstiftningen gäller alla delar av forskningsprocessen som bedrivs inom Sverige, från rekrytering av forskningspersoner, till datainsamling, datahantering, analys och publicering av resultat, etc. Således ska forskningen etikprövas i Sverige om du bedriver din forskning på Södertörns högskola, även om datainsamling sker i annat land. För de delar av forskningen som utförs i ett annat land gäller det landets lagar och regler.

Forskning ska etikprövas om den:

• innebär ett fysiskt ingrepp på en levande eller död person
• utförs med en metod som syftar till att påverka en person fysiskt eller psykiskt eller medför risker om sådan skada
• utförs på biologiskt material från levande eller död människa som kan härledas till denne
• omfattar behandling av känsliga personuppgifter
• omfattar uppgifter om lagbrott.

Det som räknas som känsliga personuppgifter enligt svensk lagstiftning är:

• etniskt ursprung (hit räknas också frågor om det ibland kallas ”ras”)
• politiska åsikter (också i bredare bemärkelse, det vill säga inte bara i partipolitiska åsikter eller engagemang)
• religiös eller filosofisk övertygelse
• medlemskap i en fackförening
• hälsa
• en persons sexualliv eller sexuella läggning
• genetiska uppgifter
• biometriska uppgifter som används för att entydigt identifiera en person

Mer information om känsliga personuppgifter hittar du till exempel på Integritetsskyddsmyndighetens hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Ytterst har forskningshuvudmannen (till exempel lärosäte, företag eller region) ansvar för att projekt som faller inom lagstiftningen etikprövas och att ingen sådan forskning bedrivs utan godkännande. I den konkreta verksamheten på högskolan faller detta ansvar i organisationen i regel på prefekten, som behöver skriva under ansökan.

Etikprövning måste utföras oavsett om din forskning är externt finansierad eller om du bedriver den inom ramarna för din tjänst. Det är den huvudansvariga forskaren som ansöker om etisk prövning för ett projekt. I praktiken är det ofta projektledaren för ett projekt eller huvudhandledaren för en doktorand. För många doktorandprojekt står dock doktoranden som huvudansvarig forskare. Men om den huvudansvariga forskaren inte är disputerad måste projektet utföras under överinseende av en disputerad forskare. Vem detta är ska framkomma i ansökan och för doktorander är denna person i regel huvudhandledaren. När det gäller doktorandprojekt har huvudhandledaren också ansvar för se till att projektet prövas. Det är viktigt att etikprövningen utförs innan datainsamling påbörjas, eftersom det inte går att pröva projektet i efterhand.

De projekt som faller inom områdena ovan måste enligt lag (2003:460) genomgå etisk prövning. Att inte göra det kan leda till böter eller i allvarliga fall fängelsestraff.

Men även om projektet inte faller inom lagstiftningen går det att låta etikpröva sitt projekt och begära ett rådgivande yttrande från myndigheten. Förutom att det är en lagstadgad skyldighet att låta etikpröva projekt som faller under Lagen om etikprövning (2003:460) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. så kan det alltså finnas andra goda skäl att göra det.

Alltfler internationella tidskrifter och förlag kräver till exempel att forskningen som ligger till grund för publikationen ska ha genomgått etisk prövning. De kan till exempel ha andra lagar och principer att förhålla sig till än de svenska. Ett sätt att förebygga sådana hinder för publicering är att ansöka om etisk prövning och begära ett rådgivande yttrande. Detta yttrande kan då i kontakt med tidskrifter och förlag fungera som dokumentation att projektet är etikprövat.

Forskning som omfattas av etikprövningslagen får bara utföras om forskningspersonerna givit sitt informerade samtycke. Samtycket ska vara frivilligt, uttryckligt och preciserat i relation till det specifika forskningsprojektet. Samtycket ska alltid dokumenteras, helst skriftligt. Samtycket gäller bara om forskningspersonen innan datainsamlingen påbörjas fått information om forskningsplan och syfte, projektets metoder, möjliga risker eller andra konsekvenser som deltagandet kan medföra och projektets forskningshuvudman. Dessutom måste hen vara informerad om att deltagande i studien är frivilligt och att hen har rätt att avbryta sin medverkan när som helst utan att ange någon orsak.

Information om hur etikprövning går till kan du läsa på Etikprövningsmyndighetens hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Södertörns högskola erbjuder också regelbundet internutbildningar i frågor som rör forskningsetik, inklusive etisk prövning.

Du behöver också komma ihåg att din etikprövning och besked om godkännande ska diarieföras på Södertörns högskola.