Sedan den 1 juli är Peter Josephson, docent i idéhistoria, ny prefekt vid Institutionen för historia och samtidsstudier (HSS). Att forskning och undervisning går hand i hand är en fråga som engagerar och han ser fram emot att arbeta med de övergripande frågorna vid institutionen och högskolan.

Efter åtta år som avdelningsföreståndare på HSS lämnade Peter sitt uppdrag för två år sedan och såg fram emot att fokusera på sin forskning. Under tiden har han bland annat gett ut en bok, publicerat flera artiklar och arbetar nu med ännu en bok.

När tjänsten som prefekt utlystes hade han först inga planer på att söka.

– Jag trivdes väldigt bra med att fokusera på forskningen. Men kollegor uppmuntrade mig att söka, och efter hand började jag fundera på uppdraget och vad jag skulle kunna bidra med, säger han.

Vill hellre stå vid rodret än att sitta i båten

En viktig drivkraft är möjligheten att vara med och påverka institutionens långsiktiga utveckling i en tid då både högskolan och den akademiska sektorn står inför förändringar.

– Jag står hellre vid rodret än sitter ner i båten när sjön blir lite gropig.

Bland de frågor som Peter ser som särskilt viktiga finns arbetet med att stärka institutionens forskningsverksamhet ytterligare och bredda den externa forskningsfinansieringen.

Han lyfter också betydelsen av ämnesövergripande samarbeten.

– Många av våra ämnesövergripande program är mycket uppskattade och bidrar med viktiga perspektiv. Samtidigt innebär ekonomiska utmaningar ibland svåra avvägningar. Där behöver vi fortsätta hitta sätt att förena pedagogiska ambitioner med ekonomiska förutsättningar, säger han.

Forskar om vinjournalistik

Peter Josephson disputerade i Uppsala 2005 och kom till Södertörns högskola 2014.

Under senare år har han framför allt forskat om historielöshet utifrån ett begreppshistoriskt perspektiv. Ambitionen har varit att belysa vad som menas med historielöshet, men också vad som underförstått setts som historia. 2024 blev monografin Historielöshetens historia klar, som följer historielöshetsbegreppets utveckling från slutet av 1700-talet fram till idag.

Även om prefektuppdraget innebär mindre tid för egen forskning hoppas Peter kunna fortsätta arbetet med pågående projekt. Just nu avslutar han en bok om svensk vinjournalistik.

Forskningen om vinjournalistik har lett till ett ökat antal medieframträdanden och föreläsningar.

– Jag har ju forskat hela mitt vuxna liv men detta ämne har uppenbarligen en bredare publik än det om tysk historiefilosofi. Men det var filosofiska frågor som gjorde att jag kom in på det här. Från 1700-talet och framåt har det diskuterats huruvida smakupplevelser i bokstavlig bemärkelse kan vara föremål för smakomdömen i estetisk bemärkelse. Bedömer vi ett vin på samma sätt som vi bedömer ett konstverk? Det är där vinjournalistiken kommer in och den centrala idén om att vin är konst för gommen och näsan. Munnen och näsan har placerats lägst i sinnenas hierarki av filosofer och det var väl så det började. Jag ville studera idén med sinnenas hierarki.

– Jag insåg att historien om svensk vinjournalistik inte är utforskad. Så då kunde jag pressa in mina filosofihistoriska intressen i ett studieobjekt som folk känner igen, berättar Peter.

Ser fram emot att komma i gång

En fråga som engagerar honom är relationen mellan forskning och undervisning.

– Ett universitetets styrka ligger i att forskning och undervisning hänger nära samman. Forskningen ska bidra till att utveckla undervisningen, samtidigt som mötet med studenter och utbildningens frågor kan ge nya perspektiv till forskningen. Det är viktigt att vi värnar den kopplingen.

Med sitt engagemang för både forskning och utbildning ser han nu fram emot att leda institutionen genom de möjligheter och utmaningar som väntar.