Regeringen har tillfrågat lärosäten om att inkomma med underlag inför arbetet med den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Södertörns högskola har ombetts att särskilt kommentera hur vi förhåller oss till de politiska prioriteringarna gällande hög kvalitet i forskning och utbildning, internationalisering och innovation, samt arbetet med samverkan. Högskolan har även ombetts kommentera arbetet med att ta fram profilområden för högskolan.

Nedan kan du i korta drag ta del av inspelet. Hela underlaget går att läsa i protokoll 35/2023 från rektorsföredragningen Länk till annan webbplats..

Sveriges nästa universitet

En av punkterna i underlaget är SH som Sveriges nästa universitet. Forskningen på högskolan håller mycket hög kvalitet på många områden. Vi har också en mycket hög andel disputerade forskare som attraherar externa medel och bidrar till att lösa samhällsutmaningar. Högskolan menar därför att SH bör bli Sveriges nästa universitet. I underlaget skriver högskolan att mot bakgrund av högskolans nära samarbete med Östersjöstiftelsen och Clarastiftelsen är högskolans ledning öppen för diskussion om möjliga former för ett sådant universitet.

- Vi framhåller att forskning utgör en tredjedel av högskolans volym, vilket i jämförelse med andra lärosäten betyder att Södertörns högskola har en hög andel forskning för sin storlek, säger rektor Gustav Amberg. Från och med i år har vi också ett kvalitetssäkringssystem som integrerar utbildning och forskning genom systematiska ämnesvisa granskningar av externa bedömare. Systemet återkopplar till verksamhetsplaneringen. Detta är bara ett par exempel på att Södertörns högskola är ett lärosäte med hög forskningskvalitet.

Fem forskningsplattformar

I och med att regeringen valt att avvakta med arbetet gällande lärosätens forskningsprofiler (läs mer om forskningsprofiler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) har högskolan valt att i stället skapa forskningsplattformar. Dessa forskningsplattformar bygger på starka forskningsmiljöer och uppvisar en tvärvetenskaplig bredd. Fem plattformar har inrättats från och med 2024. Under i första hand tre år framåt kommer de att få finansiering i form av en särskild satsning från rektor. Plattformarna är: Contested democracy; EcoJust - Ecologically and Socially Just Sustainability Transformations; Digital Transformations; Memory Studies; Pluralism, Polarisation and Social Cohesion. Mer information om forskningsplattformarna kommer framöver.

Östersjö- och Östeuropaforskning ska vara ett prioriterat område

Östersjö- och Östeuropaforskningen är sedan högskolans start en central del av högskolans forskning och har fått särskild relevans utifrån omvärldsutvecklingen. Sedan kriget i Ukraina bröt ut har högskolan tagit ett stort ansvar för ukrainska kollegor och det finns i dagsläget sex ukrainska gästforskare vid högskolan inom ramen för Östersjöstiftelsens stödprogram. Återuppbyggnaden av Ukraina kommer att vara ett prioriterat område för Europa framgent, och högskolan vill med sin starka Östersjö- och Östeuropaprofil vara en aktiv del i detta arbete.

Bredda samverkans- och innovationsbegreppen

Sedan 2018 har högskolan gjort stora satsningar på att öka forskares och lärares möjligheter att röra sig mellan akademin och andra sektorer för ökad kompetensutveckling och kunskapsöverföring. Högskolans innovationsarbete finns främst inom området social innovation, där man riktar sig mot innovativa lösningar på samhällsproblem av relevans för många människor. Effekterna i samhället är inte alltid är kopplade till ekonomisk vinst.

En del högskolor i Sverige har idag ingen tilläggsfinansiering av innovationsverksamheter, utan sorterar under andra innovationskontor. Med sin sociala, kulturella och ekologiska profil skulle Södertörns högskolas innovationsverksamhet gagnas av om särskilda medel som främjar innovationsverksamhet öronmärks till Södertörns högskola.

- En viktig del i det hållbara samhällsbygget är demokrati och medborgerlig bildning. Det behövs ett vidgat samverkansbegrepp för att lyfta betydelsen av humaniora och samhällsvetenskap för ökad förståelse av samhället och dess utmaningar, säger rektor Gustav Amberg. Högskolan förespråkar därför en breddning av samverkans- och innovationsbegreppen.

Prioriteringar för hög kvalitet i forskning och utbildning

Södertörns högskola har en stor andel av sin forskning inom humaniora och samhällsvetenskap.

- Vår forskning leder sällan till tekniska innovationer eller patent som kan kommersialiseras, men det kan inte nog understrykas att vi har en viktig roll i att analysera samhället och människan och därigenom bidra till ökad bildning och förståelse för vår tids stora frågor, säger vicerektor Anna Maria Jönsson.

Södertörns högskola vill se en förändrad balans i de medel som staten satsar på forskning. Dels bör andelen basanslag öka i förhållande till strategiska satsningar, dels bör en större andel av de tillgängliga resurserna komma lärosätena till del.

- En oproportionerligt stor del av forskares tid går till ansökningshantering, såväl ansökningar som bedömningar av dessa. Det är inte resurseffektivt och minskar den totala mängden forskning, säger vicerektor Anna Maria Jönsson. En ökad andel basanslag skulle vara ett effektivt sätt att minska den administrativa bördan för landets forskare, en lovvärd ambition som regeringen lyfter fram i budgetpropositionen för 2024.

Basanslaget är också nödvändigt för forskningsanknytningen i högre utbildning. Att studenter på framför allt avancerad nivå har en närhet till starka forskningsmiljöer ska vara en självklarhet.

- De stora behov vi ser på arbetsmarknaden av viktiga professionsutbildningar som t.ex. lärare och poliser måste gå hand i hand med en utvecklad forskning inom dessa områden, fortsätter Anna Maria Jönsson. Högskolan vill därför lyfta vikten av att forskningspropositionen prioriterar professionsnära forskning inom områden med särskild betydelse för att lösa aktuella samhällsutmaningar som skola, socialtjänst och polis. Eftersom den vetenskapliga grunden för praktiskt polisiärt arbete fortsatt är ett utvecklingsområde, vill högskolan särskilt lyfta behovet av satsningar på praktiknära forskning för polisiärt arbete samt inrättandet av en nationell forskarskola i polisiärt arbete.

Högskolan anser, liksom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), att det krävs grundlagsskydd för den akademiska friheten som omfattar såväl forskning som högre utbildning samt lärosätenas rätt till självbestämmande. Vi välkomnar regeringens intention om att ”den akademiska friheten ska främjas och värnas för att bidra till ett öppet samhälle”.