1. Finns behov att göra inköp?
   En upphandling börjar med att en offentlig verksamhet har ett behov som den inte vill eller kan lösa själv. Organisationen tar därför beslut om att göra ett inköp – en offentlig upphandling.
2. Behoven analyseras
   Den upphandlande organisationen analyserar sina behov för att kunna formulera krav på det som ska köpas in. Behoven, i kombination med upphandlingens värde, påverkar vilka krav som kan ställas i upphandlingen och hur upphandlingen ska gå till.
3. Kraven sammanställs i upphandlingsdokumenten
   Den upphandlande organisationen lägger in sina krav i de så kallade upphandlingsdokumenten. Dessa dokument innehåller all relevant information som leverantörer behöver för att lämna anbud i upphandlingen. Ofta brukar man prata om att det finns ska-krav (obligatoriska krav) och bör-krav (önskemål) i en upphandling.
4. Upphandlingen annonseras
   Upphandlande organisationer måste annonsera alla upphandlingar som inte är direktupphandlingar i en annonsdatabas som är registrerad hos Konkurrensverket (från 1 januari 2021). Om upphandlingens värde överstiger det så kallade tröskelvärdet ska den även annonseras i hela EU genom EU:s gemensamma annonsdatabas Tenders Electronics Daily (TED).
5. Leverantörerna lämnar anbud
   De leverantörer som är intresserade av att delta i upphandlingen svarar på annonsen genom att skicka in ett anbud. I anbudet beskriver leverantören hur denne möter de olika krav som finns upphandlingsdokumenten.
6. Anbuden prövas
   Efter att tiden för att lämna anbud har gått ut prövar den upphandlande organisationen de anbud som kommit in utifrån kraven i upphandlingsdokumenten.
7. Tilldelningsbeslut och avtal
   Den upphandlande organisationen tar beslut om vilken leverantör eller vilka leverantörer som vinner upphandlingen och skickar information om beslutet till samtliga anbudsgivare. I de allra flesta upphandlingar gäller en så kallad avtalsspärr då den upphandlande organisationen inte får skriva avtal med den nya leverantören. Under denna period är det möjligt för de leverantörer som inte vunnit upphandlingen att överpröva upphandlingen i domstol. När avtalsspärren har gått ut får avtal skrivas, under förutsättning att upphandlingen inte har överprövats.

Genom att upphandla hållbart kan vi säkerställa den goda affären sett till hela livscykeln. Vi bidrar också till en hållbar utveckling och till att de nationella miljökvalitetsmålen kan nås.

En hållbar upphandling omfattar inte bara miljöpåverkan utan avser den bredare definitionen av hållbarhet som inkluderar den sociala och ekonomiska dimensionen. Samtidigt kan hållbar upphandling även omfatta aspekter inom hälsa och politik.

När offentlig upphandling används strategiskt finns stora möjligheter att:

• driva på utvecklingen till ett mer hållbart samhälle genom att efterfråga socialt och miljömässigt hållbara produkter och tjänster
• använda leverantörers innovationsförmåga för att utveckla nya lösningar.

Läs gärna högskolans policy gällande miljö.

Konkurrensverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen, vilket innebär att de ska kontrollera att myndigheter följer lagarna om offentlig upphandling. När en myndighet inte följer lagarna kan de fatta tillsynsbeslut, de kan också besluta om upphandlingsskadeavgift. En upphandlingsskadeavgift uppgår till mellan 10 000 och 20 miljoner kronor.

Otillåtna direktupphandlingar är en särskilt allvarlig överträdelse av lagstiftningen och därmed ett viktigt tillsynsområde, således är det av stor vikt att högskolan gör inköp enligt våra riktlinjer.