För att kunna hantera en begäran om allmän handling behöver begäran vara tillräckligt preciserad för att vi ska kunna identifiera handlingen. Om begäran inte är tillräckligt preciserad kan man behöva ställa kompletterande frågor för att kunna identifiera handlingen. Observera dock att den som begär att få ta del av en allmän handling inte behöver veta exakt vilken handling den begär (till exempel vilket diarienummer handlingen har). Även om det krävs en betydande arbetsinsats och tar lång tid för högskolan att ta fram en begärd allmän handling så måste handlingen tas fram.

Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Det innebär att begreppet handling omfattar pappershandlingar, elektroniska handlingar (till exempel e-postmeddelande), information som finns på en hårddisk, USB-minne eller i ett system. Även ljud- och videoinspelningar anses utgöra en handling. Allt som innehåller någon form av information, oavsett medium, är att betrakta som en handling.

För att en handling ska anses vara allmän krävs det att den har inkommit till eller upprättats hos högskolan samt förvaras hos högskolan.

Är handlingen förvarad hos högskolan?

Pappershandlingar som finns i högskolans lokaler är förvarade hos högskolan. En handling som inte finns i högskolans lokaler kan dock anses förvarad hos högskolan. Ett exempel på detta är när en anställd har handlingen i sin bostad för att arbeta med den där. Ett ytterligare exempel är när en konsult utför ett uppdrag för högskolans räkning och därigenom har hand om viss dokumentation som rör uppdraget.

För att till exempel elektroniska handlingar och bild- och ljudupptagningar ska anses vara förvarade hos högskolan krävs det att högskolan kan läsa, avlyssna eller på annat sätt uppfatta handlingen med ett tekniskt hjälpmedel som högskolan själv utnyttjar (till exempel en dator som tillhandahålls av högskolan).

Sammanställning av uppgifter

För att en sammanställning av uppgifter ska anses förvarad hos högskolan krävs det att högskolan kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder.

Med rutinbetonade åtgärder avses en begränsad arbetsinsats som inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Här får man även ta hänsyn till den

allmänna tekniska utvecklingen och den tekniska kompetensen och den tekniska utvecklingen på högskolan. I domstolsavgöranden har bland annat en arbetsinsats på 4–6 timmar för att sammanställa uppgifter inte ansetts utgöra en sådan sammanställning som kan göras tillgänglig med rutinbetonade åtgärder. Observera att detta endast gäller sammanställningar. Det går inte att avslå en begäran om att få ta del av en befintlig allmän handling på grund av att det tar lång tid att ta fram handlingen.

Är handlingen inkommen till högskolan?

En handling är inkommen när den har anlänt till högskolan eller tagits emot av någon behörig person, till exempel den tjänsteman som är föredragande i ett ärende som handlingen tillhör eller lärare som har kontakt med studenter via e-post. Handlingen behöver inte vara diarieförd för att vara en allmän handling. En handling som kommer in i elektronisk form anses inkommen i och med att den blivit tillgänglig i till exempel e-posten.

När det gäller anbud i upphandlingar finns det en särskild undantagsregel i tryckfrihetsförordningen som anger att anbud inte ska anses ha inkommit till högskolan före tidpunkten för anbudsöppning. Det innebär att anbud som har skickats till högskolan inte anses ha inkommit till högskolan förrän det är dags för anbudsöppning. Före denna tidpunkt är högskolan inte skyldig att lämna ut anbuden, eftersom de inte är allmänna handlingar.

Är handlingen upprättad hos högskolan?

En handling anses upprättad hos högskolan:

• om handlingen har expedierats, det vill säga skickats i väg till någon utanför Södertörns högskola.
• om handlingen inte har expedierats; när ärendet som handlingen tillhör har avslutats
• om handlingen inte har expedierats och inte tillhör ett visst ärende; när handlingen har justerats eller färdigställts på annat sätt (till exempel om handlingen har publicerats på medarbetarwebben).

Diarier, journaler, register och liknande handlingar som förs fortlöpande (det vill säga kronologiskt återkommande anteckningar) anses bli upprättade när de har färdigställts för anteckning eller införing, alltså redan innan den första löpande noteringen är gjord. Exempel på sådana handlingar är e-postloggar, högskolans diarium och Ladok.

Trots att en stor del av högskolans handlingar utgör allmänna handlingar, finns det vissa handlingar som inte är att betrakta som allmänna handlingar. Nedan finns exempel på handlingar som inte är allmänna handlingar.

Minnesanteckning och mellanprodukter (arbetsmaterial)

Minnesanteckning, utkast och koncept (det som också brukar kallas för arbetsmaterial) utgör som utgångspunkt inte allmänna handlingar. Dessa handlingstyper omfattas av särskilda regler i tryckfrihetsförordningen.

Med minnesanteckningar avses promemorior och andra anteckningar som har skapats för ett ärendes föredragning eller beredning och som inte tillför ärendet någon sakuppgift. En minnesanteckning blir dock en allmän handling om den tillför ett ärende en sakuppgift, expedieras (skickas till någon utanför Södertörns högskola) eller arkiveras. Tänk på att en minnesanteckning inte är samma sak som en tjänsteanteckning. En tjänsteanteckning innehåller uppgifter som tillför ärendet en sakuppgift och blir oftast en allmän handling i samband med att anteckningen expedieras eller när ärendet har slutbehandlats. Regler om tjänsteanteckning finns i förvaltningslagen (2017:900).

Mellanprodukter är utkast eller koncept till högskolans beslut eller skrivelser som skapas som förstadier till den slutliga produkten. Det ska alltså vara fråga om handlingar som ännu inte har fått sin definitiva utformning. Hit räknas bland annat beslutsutkast som skickas från högskolan till andra myndigheter i syfte att inhämta synpunkter. En sådan handlingen är ingen allmän handling vare sig hos avsändaren eller mottagaren. Ett skriftligt svar från den konsulterade myndigheten anses däremot enligt rättspraxis som en inkommen handling hos den mottagande myndigheten och därmed som allmän handling där.

Privat post, e-post eller meddelande till anställd

Post, e-post eller meddelande som är ställt personligen till en anställd vid högskolan och där innehållet är av privat karaktär är inte en allmän handling. Om innehållet däremot handlar om ett ärende hos högskolan blir meddelandet en allmän handling.

E-post och meddelanden som skickas mellan anställda på högskolan

E-post och meddelanden som inte hör till något ärende och som skickats mellan anställda på högskolan anses inte utgöra allmänna handlingar. Sådana meddelanden har enligt rättspraxis inte ansetts vara färdigställda och därmed upprättade, vilket är ett kraven för att en handling ska anses vara allmän. Tänk dock på att om meddelandet tillhör ett ärende blir det en allmän handling när ärendet avslutas.

Sekretessprövning

Om man har kommit fram till att den begärda handlingen utgör en allmän handling behöver man göra en så kallad sekretessprövning innan den eventuellt lämnas ut. För att en handling ska kunna sekretessbeläggas måste det finnas stöd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Observera att allmänna handlingar som huvudregel är offentliga. Information om olika sekretessbestämmelser som kan aktualiseras i högskolans verksamhet finns längre ned på sidan under rubriken Offentlighets- och sekretesslagen.

Du som handlägger en begäran om allmän handling kan ta hjälp av din närmsta chef om du är osäker på om handlingen omfattas av sekretess. Om tveksamhet kvarstår efter detta kan du som handlägger en begäran om allmän handling kontakta arkivarie via arkivarie@sh.se eller högskolejurist via dataskydd@sh.se för stöd och råd. Innan du kontaktar arkivarie eller högskolejurist är det bra om du har tagit del av informationen om de olika sekretessbestämmelserna som kan aktualiseras i högskolans verksamhet (finns längre ned på sidan under rubriken Offentlighets- och sekretesslagen).

Om du inte tillmötesgår en begäran i sin helhet, oavsett anledning (till exempel att handlingen inte finns hos högskolan, att handlingen inte är en allmän handling eller att handlingen innehåller sekretessbelagda uppgifter), ska högskolan avslå begäran. Den som begär ut handlingen ska då informeras om anledningen till att begärd handling inte lämnas ut och att den har rätt att få ett skriftligt avslagsbeslut med överklagandehänvisning. Ett sådant beslut fattas av chef eller prefekt enligt högskolans besluts- och delegationsordning. Kontakta högskolejuristen via dataskydd@sh.se om du behöver hjälp med att skriva ett sådant beslut.

Beslut om att inte lämna ut en handling kan överklagas till kammarrätten som första instans. När det blir fråga om ett avslag på begäran om utlämnande ska begäran diarieföras tillsammans med ditt svar och ett eventuellt avslagsbeslut.

En begäran om allmän handling ska hanteras skyndsamt, normalt inom 24 timmar. Om den anställde som normalt skulle hanterat utlämnandet inte finns på plats måste någon annan hantera begäran.

Den som begär ut en allmän handling har rätt att utan avgift få ta del av handlingen på plats hos högskolan, genom att till exempel läsa den, skriva av, fota av eller på annat sätt avbilda den. Vill personen ha en kopia av handlingen har den rätt att få detta mot eventuell avgift, se punkt 8 nedan. Personen kan välja att hämta kopian på plats på högskolan eller få den hemskickad.

Observera att myndigheter inte har någon skyldighet att lämna ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form utan skyldigheten att lämna ut allmänna handlingar rör handlingar i pappersformat.

För frågor om utlämnande av allmänna handlingar, kontakta registrator@sh.se.

Vid utlämnande av papperskopior av allmänna handlingar ska högskolan ta ut en avgift enligt avgiftsförordningen (1992:191). Nio sidor är gratis. Avgiften för den tionde sidan är 50 kronor. För varje sida därutöver är avgiften 2 kronor.

Högskolan ska även ta ut en avgift för kostnaden för att skicka kopian av den begärda handlingen till mottagaren. Högskolan kan besluta om undantag att ta ut avgift om det finns särskilda skäl till detta.

För frågor om avgift för kopior av allmänna handlingar, kontakta registrator@sh.se.

Uppgift hos psykolog, kurator eller studie och yrkesvägledningen

Sekretess gäller för uppgift som finns hos kurator eller hos företagshälsovården. Uppgiften får endast lämnas ut om det står klart att studenten eller någon närstående till denne inte lider men (23 kap. 5 § första stycket OSL).

Uppgift om enskilds personliga förhållanden vid personförföljelse med mera.

Sekretess gäller för uppgift om en students identitet, adress och andra liknande uppgifter om den enskildes personliga förhållanden om det av särskild anledning kan antas att studenten eller någon närstående till denne lider men (23 kap. 5 § andra stycket OSL). Bestämmelsen kan användas vid befarad personförföljelse eller andra trakasserier. Sekretessen gäller enbart om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider men.

En myndighet är inte skyldig att på eget initiativ, utan någon särskild indikation, kontrollera om en person exempelvis har en sekretessmarkering i folkbokföringen eller har medgetts skyddat adress. Den enskilde måste på något sätt ha gjort myndigheten uppmärksam på detta.

Underlag för kunskapsprov/tentamina

Rättade tentor är som utgångspunkt allmänna och offentliga handlingar som ska lämnas ut på begäran. Undantagsvis kan dock frågorna i en tenta omfattas av sekretess, som exempelvis för vissa standardiserade/elektroniska tentor som skrivs i datasal och där tentan exempelvis består av en databas med en begränsad mängd återkommande frågor. Frågeunderlaget kan sekretessbeläggas med stöd av 17 kap. 3 c § OSL om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs.

För mer information kontakta dataskydd@sh.se

Vad kan allmänheten ta del av från den personaladministrativa verksamheten på Södertörns högskola?

Personalsocial verksamhet

Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den anställde eller någon närstående till denne lider men. Det vill säga, utgångspunkten är att uppgiften är sekretessbelagd. Exempelvis uppgifter som förekommer inom företagshälsovården.

Personalsocial verksamhet kan även i viss utsträckning bedrivas av chefer. Vissa uppgifter som kan komma fram vid planerings- och utvecklingssamtal kan sägas vara av personalsocial karaktär. Även dessa uppgifter kan sekretessbeläggas. Sekretess gäller endast om det kan antas att den anställde eller eller honom/henne närstående lider men om uppgiften röjs (39 kap. 1 § OSL).

Personaladministrativ verksamhet i övrigt

Uppgifter om en anställds hälsotillstånd, exempelvis uppgift om sjukskrivning liksom uppgifter om hälsotillstånd hos anhöriga till den anställde, kan sekretessbeläggas med stöd av 39 kap. 2 § OSL. Likaså kan uppgifter om den enskildes personliga förhållanden i ärende om omplacering eller pensionering av anställd sekretessbeläggas. Sekretess gäller endast om det kan antas att den anställde eller honom/henne närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller inte i ärende om anställning (se dock nedan om urvalstester) eller ärende om disciplinansvar och inte heller i beslut om omplacering eller pensionering (39 kap. 2 § OSL).

I undantagsfall kan en myndighet även i övrigt sekretessbelägga uppgift om den anställdes personliga förhållanden om det kan antas att den anställde eller honom/henne närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Paragrafen är avsedd att tillämpa i undantagssituationer när det verkligen finns fog att anta att den anställde exempelvis på grund av ett fattat beslut riskerar hot eller andra trakasserier. Uppgifter om till exempel hemadress och hemtelefon och andra kontaktuppgifter kan sekretessbeläggas (39 kap. 3 § OSL).

Urvalstester

Om det i ärende om anställning (som i övrigt är offentligt) finns uppgift som avser urvalstester, gäller sekretess för urvalstesterna; om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den anställde eller någon närstående till denne lider men. Med urvalstest avses prestationstest, begåvningstest samt personlighetstest som kan användas i en rekrytering. Sekretessen gäller såväl uppgifterna i testet som eventuella sammanställningar av resultatet (39 kap. 5a § OSL).

Medarbetarenkäter

I 24 kap. 8 § OSL regleras sekretess för statistik i myndighetens verksamhet, dock är lagrummet formulerat något otydligt. I 7 § Offentlighets och-sekretessförordningen (2009:641), OSF, förtydligas lagrummet och det stadgas att sekretess för ”de undersökningar som anges nedan för uppgifter som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde”.

I prop. 2013/14:162, s. 10 räknas sådan undersökning eller ”annan jämförbar undersökning ”statistik för” trivseln i arbetet och inställningen till överordnade”. Med andra ord kan sekretess bedömas föreligga enligt 24 kap. 8 § OSL om begäran kommer in att få ta del av en medarbetarenkät. Däremot är det upp till myndigheten att avgöra när och om en medarbetarenkät ”avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde”, det vill säga kan hänföras till enskild chef, och därmed inte bör lämnas ut.

För varje begäran som kommer in att få ta del av en medarbetarenkät bör sekretessbedömning även göras för till skydd för den enskilde (chefens främst, om vi tittar på uttalandet i prop. 2013/14:162, men kan även omfatta medarbetares) personliga förhållanden.

För mer information kontakta dataskydd@sh.se

Vad gäller för visselblåsare och rapporterade personer i uppföljningsärenden?

Sekretess i uppföljningsärenden enligt den nya visselblåsarlagen

Den 17 december 2021 trädde lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) i kraft. Visselblåsarlagen innebär ett utökat skydd för personer som rapporterar om missförhållanden samt en skyldighet för Södertörns högskola att tillhandahålla en intern rapporteringskanal (visselblåsarfunktion). Med anledning av den nya lagen har det tillkommit nya sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Syftet med dessa sekretessbestämmelser är bland annat att skydda intresset av att utreda uppföljningsärenden (för definition av uppföljningsärende se 1 kap. 8 § 4 i visselblåsarlagen) enligt visselblåsarlagen samt skydda uppgifter om enskildas identitet som förekommer i uppföljningsärenden, bland annat den som rapporterar missförhållande. Nedan finns mer information om sekretessbestämmelserna.

Sekretess i ett uppföljningsärende

Av 17 kap. 3 b § OSL framgår att sekretess gäller i ett ärende om uppföljning enligt visselblåsarlagen för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild än den rapporterande personen, om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs.

Syftet med sekretessbestämmelsen är att skydda uppföljningen av de rapporter som högskolan tar emot. Uppföljning består i att vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som framgår i rapporterna, till exempel att kontakta den rapporterande personen och ställa följdfrågor eller genomföra intervjuer med vittnen (se prop. 2020/21:193 s. 222). Sekretessen gäller bland annat i förhållande till den som är föremål för uppföljningen, personer som åberopas som vittnen under uppföljningen eller personer som har bistått den rapporterande personen. Syftet med sekretessen är att dessa personer inte ska få kännedom om uppgifterna eftersom sådan kännedom kan medföra risk för att de vidtar åtgärder för att försvåra eller omöjliggöra uppföljningen, till exempel genom att undanröja bevis (se prop. 2020/21:193 s. 308).

Sekretessen enligt bestämmelsen gäller med ett rakt skaderekvisit, det vill säga svag sekretess. Presumtionen är att uppgifter i ett uppföljningsärende är offentliga och de omfattas bara av sekretess enligt aktuell bestämmelse om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgifterna röjs. I en sekretessprövning ska man alltså besvara frågan om uppföljningen som sådan kan skadas om uppgifterna lämnas ut. Svaret på denna fråga kan bli olika beroende på i vilket stadium uppföljningen befinner sig.

Sekretess för bland annat den rapporterande personens identitet i ett uppföljningsärende

Av 32 kap. 3 b § OSL framgår att sekretess gäller:

1. i ett ärende om uppföljning enligt lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden,
2. hos en myndighet i ett personalärende om avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd, som har sin grund i ett sådant ärende om uppföljning som avses i 1 avseende myndigheten, och
3. hos en myndighet i ett ärende om en annan åtgärd än enligt 2, som har sin grund i ett sådant ärende om uppföljning som avses i 1 avseende myndigheten.

Sekretessen enligt första stycket gäller:

1. för uppgift som kan avslöja den rapporterande personens identitet, och
2. för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

För att sekretessbestämmelsen ska anses vara tillämplig måste det vara fråga om ett uppföljningsärende enligt visselblåsarlagen. Det kan också vara fråga om ett personalärende som rör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd. Personalärendet ska ha sin grund i ett uppföljningsärende enligt visselblåsarlagen. Sekretessbestämmelsen är också tillämplig i ärenden om annan åtgärd som har sin grund i en uppföljning enligt visselblåsarlagen.

När det gäller vilka uppgifter som omfattas av sekretessbestämmelsen är det den rapporterande personens identitet samt uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild. Med annan enskild avses både fysisk och juridisk person. Exempel på annan enskild är den som i rapporten anges som en person som har gjort sig skyldig till överträdelse. En rapport kan även innehålla uppgifter som avslöjar personer som biträder den rapporterande personen eller som annars har koppling till den rapporterande personen, till exempel en kollega eller en anhörig. Uppgifter om sådana personer kan omfattas av sekretessbestämmelsen (se prop. 2020/21:193 s. 214-215).

Absolut sekretess gäller för uppgifter som kan avslöja den rapporterande personens identitet. Det innebär att sådana uppgifter inte får lämnas ut och att en prövning av eventuell skaderisk inte behöver göras.

För uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild gäller omvänt skaderekvisit, det vill säga stark sekretess. Huvudregeln är alltså att en sådan uppgift omfattas av sekretess. Skyddet för andra personer syftar till att dessa personers anseende ska värnas. Det ska dock alltid göras en sekretessprövning. Om det vid en sekretessprövning står klart att uppgiften kan röjas utan att personen lider skada eller men, bör uppgiften kunna lämnas ut.

När får vi inte lämna ut uppgifter om enskilda individer?

Uppgift om hälsotillstånd och sexualliv

I 21 kap. 2 § OSL står det att ”Känsliga uppgifter om hälsotillstånd och sexualliv, uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller liknande kan sekretessbeläggas om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne skulle lida betydande men om uppgiften röjs. Uppgifter om hälsa kan skyddas även av andra bestämmelser i OSL.

Denna paragraf utgör dock ett minimiskydd för känsliga uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv och kan tillämpas av alla myndigheter som omfattas av OSL. Sekretess gäller bara om det kan antas att det finns en risk för betydande men. Sekretessen gäller inte för uppgifter som tas in i ett beslut.

Uppgift om förföljda/hotade personer

Uppgift om adress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var en enskild bor stadigvarande eller tillfälligt (fritidshus, hotell), telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar kontaktuppgift (telefonnummer till arbetsplatsen) samt motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, kan sekretessbeläggas av myndigheten, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denna kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men (21 kap. 3 § OSL).

Paragrafen tillämpas av alla myndigheter som omfattas av OSL. Sekretess gäller bara om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider men. Den enskilde måste ha gjort myndigheten uppmärksam på detta, eller att det i övrigt föreligger en akut hotsituation, för att myndigheten ska sekretesspröva ärendet.

Observera att det inte är möjligt att sekretessbelägga en persons namn och personnummer med stöd av denna paragraf.

Avseende studenter vid Södertörns högskola finns dock möjligt att sekretessbelägga denna typ av uppgifter med stöd av 23 kap. 5 § andra stycket OSL, se rubriken Sekretess inom utbildningsverksamhet.

Behandling i strid med dataskyddsförordningen

Sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med dataskyddsförordningen (679/2016) enligt 21 kap. 7 § OSL. Det är alltså inte fråga om en bedömning av om de enskilda uppgifterna i sig skulle omfattas av sekretess (vilket de kan göra enligt andra paragrafer i OSL såsom uppgift om hälsa).

Den bedömning den utlämnande myndigheten ska göra med stöd av denna paragraf är istället om det kan antas att uppgifterna efter utlämnandet kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen.

Dataskyddsförordningen gäller inte för ren privat behandling av personuppgifter, eller om behandlingen sker för journalistiska ändamål, eller konstnärligt och litterärt skapande. Om media begär ut uppgifter kan de alltså inte sekretessbeläggas med stöd av denna (21:7 OSL) bestämmelse.

Frågan som ska ställas är vad kommer att hända med personuppgifterna efter det att de har lämnats ut och vad ska de användas till?
Bestämmelsen blir i praktiken oftast tillämplig vid massuttag. Den första fråga man bör ställa sig är om dataskyddsförordningen är tillämplig på den behandling som mottagaren av uppgifterna ska utföra. Enligt tidigare rättsfall har det konstaterats att bestämmelsen enbart tar sikte på mottagarens (den som begär ut uppgifterna) behandling av personuppgifter. Det är normalt en fråga om en insamling och en helt eller delvis automatiserad behandling av uppgifterna, vilket innebär att dataskyddsförordningen oftast blir tillämplig.

Därefter bör man göra en bedömning av om mottagarens behandling verkar överensstämma med de grundläggande krav som finns i dataskyddsförordningen.

Det är inte ovanligt att enskilda vänder sig till myndigheter för att få namn- och adresslistor (vilka i sig innehåller helt offentliga uppgifter) i marknadsföringssyfte. En intresseavvägning ska i dessa fall göras mellan företagets kommersiella intresse och den enskildes integritetsintresse.

Det är sällan som 21 kap. 7 § OSL kan åberopas om det inte på något sätt är uppenbart att personuppgifterna kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen. I rättsfallet HFD 2014 ref. 66 ville personen ta del av domstolsbeslut och därefter sammanställa personuppgifterna i en privat databas där intressanta rättsfall kunde sökas fram. Syftet ansågs vara i strid med dataskyddsförordningen. Handlingarna lämnades därför inte ut.

För mer information kontakta dataskydd@sh.se