Att avsluta ett uppdrag är ett ypperligt tillfälle för att summera och reflektera. Följ med på ett samtal med rektor Gustav Amberg som blickar både bakåt och framåt.

– Södertörns högskola har ett tydligt och begripligt uppdrag och det är att göra samhället och världen bättre, säger Gustav. Den kunskap som finns här siktar ytterst mot att bidra till ett gott samhälle. Det viktiga samhällsansvar som högskolan tar har för mig varit svaret på ”Varför Södertörn?” och det har gjort det enkelt för mig att presentera högskolan i olika sammanhang.

Tydligheten i ”varför Södertörns högskola” och kraften i att skapa ett gott samhälle har guidat honom genom de här åren. Samhällsansvaret leder oss vidare i samtalet till betydelsen av akademisk frihet.

– För nio år sedan var akademisk frihet förvisso något som man pratade om i akademin, men idag finns det reella hot mot den som jag inte såg då på samma sätt. Idag finns det krafter som vill begränsa den akademiska friheten. Det som händer i USA, och i andra länder, visar det tydligt. Det drabbar olika typer av kunskapsområden på olika sätt, där humanvetenskap och miljöfrågor verkligen är måltavlor, medan medicin och teknik ofta ses som neutralt och fint.

Han lägger till att vi eventuellt kan få se en annan skrivning om den akademiska friheten i grundlagstexten under den kommande mandatperioden.

Utveckling inom forskning

Förändring, eller utveckling, är ofta något som sker i små, små steg, snarare än i grova yxhugg. Det är först efteråt som man kan se att något är annorlunda säger han.

– Bildandet av de fem forskningsplattformarna är exempel på en rolig utveckling. Förutom att det gjorde min uppgift att förklara högskolans forskningsbidrag till samhället lite lättare, är det tvärvetenskapliga angreppssättet bra för det gör att vi blir än mer relevanta i olika samhällsfrågor.

Han konstaterar också att omfattningen av högskolans forskning har ökat under dessa år, liksom volymen externa forskningsmedel. Det har betydelse. Även antalet professorer har ökat något sedan 2016.

– Det krävs en gedigen meritering för att bli professor och när vi har fler professorer ökar också vår samlade kompetens. Det är bra för högskolan.

Återigen kommer samtalet tillbaka till högskolans samhällsansvar och den forskning som görs utifrån ett Östersjö- och Östeuropaperspektiv.

– Det är ett perspektiv som har blivit än viktigare med den samhällsutveckling som nu är. Kriget i Ukraina gör det extra tydligt. Det är en angelägen uppgift för högskolan att bedriva forskning på det temat.

Utveckling inom utbildning

Samtalet går från utvecklingen inom forskningen till utvecklingen inom utbildningsområdet. De stora yxhuggen finns inte heller här, utan det är de successiva förändringarna som gör att utbildningsutbudet nu ser aningens annorlunda ut än vid hans tillträde 2016. Högskolan har idag något fler utbildningsalternativ, framför allt fler kurser jämfört med då. Men, takbeloppen är det som styr utbildningsvolymen och det är inte något som går att styra över.

– Polisutbildningen sticker ut förstås. Den har ökat i volym och fortsätter att öka. När jag började var den nästan ny och nu har den mognat och vuxit till.

– Men den stora förändringen inom utbildningarna var nog den som pandemin åstadkom. Den satte fart på digitaliseringen på ett tydligt sätt. Nu har vi också AI som påverkar utbildningarna på ett annat sätt än vad den gjorde när jag tillträdde.

Från KTH till Södertörns högskola

Gustav är ingenjören som alltid har haft ett intresse för de frågor som finns på högskolan. Tiden här har gett honom en djupare kännedom om det kunskapslandskap som finns på högskolan och bättre koll på vad det är man håller på med inom samhällsvetenskap och humaniora.

– Genom åren har jag ofta fått frågan om det inte är väldigt annorlunda med humaniora och samhällsvetenskap istället för teknik. Det är det inte, det är väldigt lika. Ofta får jag höra att teknikämnena är mera exakta och koncisa, men där som här ställer man en hypotes och ser sen om den faller ut eller inte. Det bidrog till att jag kände mig rätt så hemma när jag kom till Södertörn.

Från roller som vice rektor för fakultetsutveckling och jämställdhet på KTH och andra ledarroller har han fått med sig mycket praktiskt ledarskap. Att vara rektor för Södertörns högskola har dock varit snäppet större.

– Jag har fått bättre insyn i hur statsapparaten och kontakterna med Regeringskansliet fungerar. Även samtalen med Östersjöstiftelsen har utvecklats och jag ser en god framtid för högskolans samarbete med Östersjöstiftelsen.

Här på Södertörn har diskussionerna kring att bli universitet pågått länge. Med spåkulan i handen – blir Södertörns högskola ett universitet?

– Ja, det tror jag. Och kanske kan vi få se det redan under nästa mandatperiod. Det drivs av politiken och jag tror att det där finns de som tycker att det vore bra om högskolan blir ett universitet.

Han uppmanar samtidigt alla medarbetare att tillsammans med den nya rektorn engagera sig i det kommande arbetet med en ny utvecklingsplan för högskolan.

Utmaningarna som chef och rektor

Även om högskolan inte är lika stor som Stockholms eller Uppsalas universitet, är den så pass stor att det ibland är svårt att hålla sig uppdaterad på olika delar av högskolan. Han menar att det har varit viktigt för honom i rollen som rektor och myndighetschef att få en känsla för vad som är känsligt, viktigt och/eller svårt inom de olika delarna av högskolan.

– Man behöver ha goda kontakter för att få en samlad uppfattning av verksamhetens rörelse och riktning.

Vad har varit viktigt för dig i ditt ledarskap?

– Det är och var viktigt att skapa förtroende, arbetsro och framtidshopp i verksamheten. Jag hoppas att jag har lyckats bidra till det. Jag har i alla fall försökt att vara en öppen och tillgänglig chef. Under åren här tycker jag mig ha blivit bättre på att lyssna in fler röster och ta in komplexa bilder.

Han har också känt ansvaret att försöka bidra till att medarbetare och studenter kan göra sitt jobb. Det har varit viktigt för honom att de trivs och känner att de har en bra och meningsfull uppgift.

Det minnesvärda

Campusmiljön och alla människor kommer han att sakna.

– Jag kommer sakna att vara en del av Södertörns högskola. Jag vill tacka alla som har bidragit till att göra mitt uppdrag möjligt, roligt och spännande. Det har varit nio väldigt meningsfulla år. Jag hoppas att alla, liksom jag, känner stolthet över högskolan. Högskolans uppgift är viktig och jag hoppas att alla känner det.

En särskild person som han kommer att sakna är högskolestyrelsens ordförande Minoo Akhtarzand.

– Jag har haft väldigt stor glädje av och utbyte med Minoo. Hon har varit ett stort stöd för mig och är ett stort stöd för högskolan.

Framtiden

Den stora frågan när han nu kliver av sitt uppdrag som rektor för Södertörns högskola är hur han ska få ihop 7 000 steg om dagen. Men när han berättar om planerna för hösten verkar inte det bli någon större svårighet.

– Först och främst ska jag engagera mig mer i något forskningsprojekt på KTH. Jag har börjat prata lite med mina tidigare kollegor där. Sen blir det en del resor. Jag och min fru ska vandra i Dolomiterna och sedan ta tåget hem genom olika städer i Östeuropa. Jag ska också åka till Japan igen. Min japanska är också något jag vill utveckla.

Med forskningsprojekt och resor och därtill fyra barnbarn, böcker att läsa och en elgitarr att spela på, lär Gustav ha att göra även efter att uppdraget som rektor är avklarat.