Världen står idag inför flera globala utmaningar, både inom akademin och politiken. Ylva Fältholm menar att högskolans vision om att bidra till ”…kritiska samtal om vår tids stora frågor” är viktig då det är grunden för ett hållbart samhälle och hörnpelare i ett demokratiskt samhälle.

Högskolans roll i högskolelandskapet och akademins betydelse för samhället är viktiga delar som kommer att finnas högt upp på Ylvas dagordning.

– Men allra först behöver jag bekanta mig med högskolan och lära mig mer om utbildningarna, om forskningen och om vilka utmaningar som finns, säger hon. Så det får bli en process, jag har ingen agenda i dagsläget.

Värna en god arbetskultur

Ylva Fältholm är professor i arbetsvetenskap. Hur får och bibehåller man en god arbetskultur inom akademin?

– Jag jobbar väldigt mycket i processer och där vill jag ha delaktighet, förklarar hon. Ett gott ledarskap är viktigt för arbetsmiljön, både inom akademin och på andra arbetsplatser. För akademin är också akademiskt medborgarskap ett begrepp som har börjat diskuterats alltmer och som har betydelse för arbetskulturen. Det handlar om hur man engagerar sig i att bygga hållbara forsknings- och utbildningsmiljöer genom att till exempel delta i vetenskapssamhället, sitta i betygsnämnder eller hur seniora forskare kan inkludera yngre forskare.

– Det är viktigt att inte vara solitär, utan tänka på hela den akademiska miljön, säger hon. Detta får effekter på arbetsmiljön.

Det är inte bara den inre miljön och vägvalen som formar vår arbetskultur. Antagningssiffrorna till höstens utbildningar på universitet och högskolor visar att distansutbildningar är väldigt populära. Men vad händer med miljön på våra campus när det är färre människor där?

– Frågan jag är ute efter är väl ”Hur närvarande måste vi vara för att skapa en god miljö?”, förklarar hon. I stället för att låta den utvecklingen bara hända är det bra att fundera på vart vi vill, och varför. Vill vi ha ett levande campus så kanske vi behöver fundera över fördelningen av utbildningar på plats och på distans och ha en strategi för vad vi vill åstadkomma.

Rektor för Högskolan i Gävle i åtta år

Ylva Fältholm är idag rektor för Högskolan i Gävle, och har varit det sedan 2017. Vad tar hon med sig därifrån?

– Att kliva in på Södertörns högskola innebär en ny kontext, men uppdraget att vara rektor är i stora drag detsamma, förklarar hon. Jag vet ju exempelvis hur regeringen styr, hur högskolor och universitet fungerar och hur myndighetsdialoger genomförs. Det tar jag ju med mig som en som en grund. Likaså har jag redan ett nätverk i sektorn.

“Vi måste värna studenternas rätt att söka och forma sin egen utbildning”

Den politiska styrningen av högre utbildning och forskning får större konsekvenser för akademin, både nationellt och internationellt.

– Vi ser ju en utveckling i Europa där en del länder går i mindre demokratisk riktning och börjar styra innehållet i utbildningar eller att lärosäten inte får ge vissa kurser, säger hon. Vi måste vara vaksamma, och det är ju en stor utmaning för hela akademin.

Det som händer i USA kan också hända här.

– Egentligen är vi mer sårbara än till exempel Harvard University eftersom vi är en myndighet och styrs utifrån de resurser vi får. Därför är det bra att arbeta för ökad autonomi och längre avstånd till staten.

Akademisk frihet, samarbete, öppenhet och öppen vetenskap är ledord för ett lärosäte.

– De geopolitiska stämningarna innebär dock att vi måste vara vaksamma på vilka vi samarbetar med, säger hon. Det är en balans mellan att det finns illasinnade länder som vill åt vår kunskap och vår innovation och att värna det öppna vetenskapssamhället.

– Här i Sverige är tyngdpunkten att alla utbildningar ska vara attraktiva för arbetsmarknaden, förklarar hon. Men vi måste tänka på studenternas rätt till akademisk frihet, alltså att söka och forma sin egen utbildning. Men det förutsätter att bildning värderas.

Efterlyser en långsiktig strategi i universitetsfrågan

Det är inte bara Södertörns högskola som har ambitionen att bli universitet. Samma mål har funnits även vid Högskolan i Gävle.

– Just nu finns det inga politiska förutsättningar för detta, säger Ylva. Men man får komma ihåg att det är ett långsiktigt arbete. Det är en fråga som jag tagit upp löpande och som jag kommer fortsätta att ta upp. Då tänker jag inte bara varje enskilt lärosäte, utan jag efterlyser en mer långsiktig strategi när det gäller Sveriges lärosäten. Det har varit lite ad hoc vilka högskolor i Sverige som blivit universitet, och kanske inte på helt tydliga grunder. Här skulle jag gärna se en tydligare process. Sett internationellt är vi dock redan universitet då vi bedriver forskarutbildning.

Intrycket av Södertörns högskola

Ylva berättar att hennes intryck av högskolan sedan tidigare är att det är en dynamisk miljö med väldigt spännande forskning och utbildning.

– Det är en intressant plats som jag ser fram emot att få bli en del av, säger hon.

Den 28 augusti bjuds alla medarbetare in till ett samtal med Ylva Fältholm. Har du förslag på frågor? Du är välkommen att ställa dem redan nu till kommunikationsstod@sh.se