Akademiskt hushållsarbete och dolda arbetsuppgifter – angelägna frågor att synliggöra
Under 2023/24 genomfördes på initiativ av högskolans arbetsgrupp för jämställdhetsintegrering (JiHU) en intervjuundersökning med högskolans avdelningsföreståndare för att undersöka deras syn på dolda arbetsuppgifter för akademiker och så kallat akademiskt hushållsarbete. Nu är rapporten klar. Det står klart att arbetsuppgifter som inte ersätts och inte är meriterande är en viktig genus-, makt- och jämställdhetsfråga som behöver synliggöras.
Akademiskt hushållsarbete och dolda arbetsuppgifter är inga självförklarande begrepp, utan betyder olika saker för olika medarbetare och i olika sammanhang. Det handlar ofta om icke ersatta och osynliggjorda arbetsuppgifter som är kopplade till dubbelarbete, stress och brist på erkännande. Uppgifterna kan också ses som en meriteringsfråga, där en snedfördelning av icke-meriterande arbetsuppgifter riskerar att hålla tillbaka vissa medarbetare i karriärutvecklingen.
Inom ramen för högskolans arbete med jämställdhetsintegrering utlystes i början av 2023 ett uppdrag rörande dolda arbetsuppgifter för akademiker. Helena Bergman, docent i historia, har under 2023/24 genomfört en intervjuundersökning med ett urval av högskolans avdelningsföreståndare. Syftet med studien har varit att identifiera ojämlikheter som har sin grund i outtalade normer, förväntningar eller beteendemönster som påverkar fördelningen av arbetsuppgifter, samt att i högre grad låta dessa uppgifter bli synliga i bemanning, lönesättning och befordran.
Tidigare forskning som utgångspunkt
Det har tidigare gjorts en studie av dolda arbetsuppgifter. Matilda Lindgren dokumenterade studien i rapporten ”Gråzoner, snöbollseffekter och etisk stress: Hur informella och dolda arbetsuppgifter inverkar på (o)jämställdhet och kollegialitet vid Södertörns högskola - en intervjustudie hösten 2019”. Lindgren, som bygger sin rapport på intervjuer med medarbetare med olika befattningar på högskolan, framhåller att det inte går att slå fast en gång för alla vilka de dolda uppgifterna är, utan det varierar med den kontext som medarbetaren verkar inom.
Den andra forskningsmässiga utgångspunkten är statsvetaren Sara Kalms artikel ”Akademiskt hushållsarbete och dess fördelning” i tidskriften Sociologisk forskning, också den från 2019. Kalm introducerar begreppet akademiskt hushållsarbete som hon förklarar som ”en uppsättning sysslor som måste utföras på en institution, som kräver att någon men inte alla utför dem och som är icke-meriterande.”
Metod och urval
Redan i uppdragsutlysningen pekades intervjuer med avdelningsföreståndare, en strategiskt utvald grupp av medarbetare på högskolan, ut som en välavvägd undersökningsmetod. Att särskilt fokusera på avdelningsföreståndare är också motiverat utifrån forskningslitteraturen om jämställdhetsintegrering inom akademin.
Tolv avdelningsföreståndare vid högskolan har intervjuats under perioden oktober 2023 till april 2024. Av dessa var sju kvinnor och fem män, och alla var föreståndare för akademiska avdelningar på högskolan. Informanterna har rekryterats strategiskt för att representera hela högskolan.
Intervjuundersökningen har haft en kvalitativ design, som bedöms vara en fördelaktig metod för en analys av akademiskt hushållsarbete och dolda arbetsuppgifter.
Det är viktigt att ha i åtanke att även om undersökningens avdelningsföreståndare alla har samma formella position inom högskolans organisation, är skillnaderna mellan de avdelningar de leder betydande. Avdelningarna varierar i storlek, med olika antal anställda och ingående ämnen. Vissa avdelningar har en tyngdpunkt på forskning, medan andra är mer undervisningstunga. Personalens meriteringsgrad skiljer sig också åt mellan avdelningarna, vilket ytterligare bidrar till variationen. Till detta kommer att möjligheten att rekrytera personal skiljer sig åt. Vissa avdelningar har få visstidsanställda, och andra har flera vikarier. Könsfördelningen inom avdelningarna ser också olika ut. Vissa avdelningar har en överrepresentation av kvinnor, medan andra domineras av män, och andra har en jämn könssammansättning.
- Alla dessa faktorer bidrar till en komplex problembild som kräver en nyanserad och kontextspecifik förståelse av akademiskt hushållsarbete och dolda arbetsuppgifter, säger Helena Bergman, som genomfört intervjuerna.
Resultat och analys
Studien visar att såväl dolda arbetsuppgifter som akademiskt hushållsarbete naturligtvis förekommer på Södertörns högskola och kan sägas utgöra ett genus- och jämställdhetsproblem. I rapporten formuleras att akademiskt hushållsarbete handlar om ”att se” vad som behöver göras, och antingen ”ser” man eller så gör man det inte. Det har en könad dimension, men inte bara, det handlar också om person. Flera avdelningsföreståndare resonerar på liknande sätt om att akademiskt hushållsarbete handlar om ett engagemang och en lyhördhet för omgivningen. Kvinnor är på grund av de samhälleliga genusnormerna oftare socialiserade till detta.
- Genus är viktigt i sammanhanget, men samspelar med andra positioner och erfarenheter, säger Helena Bergman. I intervjuerna blir det tydligt att såväl dolda arbetsuppgifter som akademiskt hushållsarbete är kontextuellt konstruerade företeelser, med olika betydelse för olika personer beroende på deras specifika situationer och karriärstadier.
För att få stöd i vardagsledarskapet i frågor kring jämställdhet, arbetsmiljö och meritering behövs mer tid för personalvård, menade några avdelningsföreståndare - men framför allt efterlystes kunskap och verktyg kring genus- och jämställdhetsfrågor. Perspektiven kan lyftas mer i chefsutbildningar och i arbetsordningen för avdelningsföreståndare. De kan också tydliggöras hur olika frågor om arbetsmiljö, jämställdhet och lika villkor förhåller sig till varandra och kan knytas samman. Jämställdhetsfrågorna kan också förtydligas i konkreta verktyg som olika processbeskrivningar och som underlag för medarbetarsamtal och lönesättning. Alla avdelningscheferna ansåg att bemanning kunde vara ett verktyg för att komma till rätta med vissa konkreta obetalda arbetsuppgifter som borde synliggöras och också ersättas.
Därmed blir slutsatsen att lyfta blicken från de enskilda medarbetarna till chefsnivå och till högskolans kultur och rutiner kring bemanning, lönesättning och meritering.
- Jämställdhetsarbete är precis som hushållsarbete repetitivt, det kan inte göras en gång för alla. Intervjuundersökningen med högskolans avdelningsföreståndare pekar ut en färdväg, men denna färdväg måste också institutionaliseras, säger ordföranden för högskolans arbetsgrupp för jämställdhetsintegrering, Linda Vikdahl Gunséus. Avdelningsföreståndarskapet är ett tidsbegränsat uppdrag och på sikt kommer de som medverkat i undersökningen träda tillbaka och nya tillträda. Här behövs strukturer för att se till att kunskap om genus, makt och jämställdhet hålls vid liv.